Tider av saknad och upprivenhet

Hej på er!
 
imorrse var jag på möte hos SYOn på institutionen för att få bättre koll på mina studier framöver. Eftersom kurserna jag läst och läser har åtminstone liknande namn blev det en diskussion kring vad som kan räknas in och vad som inte är möjlig att räknas in. Något som minst sagt gjorde mig stressad eftersom det kan innebära och betyda att en hel termin faller bort och inte kan räknas in i min kandidat vilket innebär ett halvår till med studier på grund nivå. Var lite lagomt avslagen när jag kom hem idag. Kände mig inte så pigg på att sätta mig och läsa om massor av det jag redan gjort baserat på att mina kurser från tidigare per automatik faller bort. 
 
Har dock även spenderat kvällen med att lusläsa kursplaner och gå igenom gamla power points och dyl från de två berörda kurserna och utifrån min ringa bedömning krokar de inte utan mer kompleterar varandra snarare. Om jag får medhåll på den punkten eller ej får utvisas. Oberoende av hur det går kan jag alltid boka ett möte för att gå igenom de faktiska innehållet. Eftersom jag tycker att kursplaner generellt är ganska luddiga och att det finns många olika aspekter och områden som kan passa in på samma beskrivningar. 
 
Nu känner jag mig betydligt lugnare, vilket är otroligt skönt! Det innebär inte att jag absolut kan tillgodo räkna det jag läst tidigare men jag har i alla fall bättre koll vilket känns bra. 
 
Idag var det även ett halvår sedan min älskade och underbara vovve fick somna in. Känns förbannat hemskt och ja inte sällan att tårarna fortfarande börjar rulla ner när jag tänker på min vovve. Saknar henne nå djävulskt! Alla timmar ute i skogen, alla ord som aldrig behövdes för att hon någonstans ändå skulle förstå. Att både få så mycket energi och så mycket lugn i hennes sällskap. Att vandra runt, sätta på mig i någon skog med henne vid min sida och bara fundera. Att aldrig vara ensam, aldrig vara själv. Alltid när jag minst anar det ha en blött nos som tyrcktes mot mitt ansikte och en blick som sa mer en tusen ord. Så otroligt många härliga och fina minnen med henne! Älskad och saknad för alltid <3 
 
Än är hon också min bakgrunds bild på datorn vilket hon kommer att förbli länge! <3 
Min älskade tjej <3 
 
//Elise C 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback