En kort liten text, skrev mycket texter och dikter med inlevelse förr om åren, blev lite inspirerad och försökte mig på något liknande igen, om jag lyckades vet jag inte. Ett liknande tema av text som jag skrev om förr. Ska försöka lägga upp några av texterna här som jag skrev för ett antal år sedan. 

ICE:(skriven idag) 

Mina kinder är nedkylda, vinden blåser än hårt, sprakandet hörs allt högre, det är något som händer, vad vet jag inte, jag går allt längre in för att ta skydd, grenarna river mot mina kläder, en gren river upp ett sår. Handen nuddar vid kinden och jag tittar ner, blodet droppar, jag kan inte stanna, kan inte andas, försöker bita ihop inte tänka. Tar upp min hand och trycker hårt. Missar en rot mister balansen, öppnar ögonen kylan tränger sig allt längre inpå. Dragkedjan slutade att fungera, går inte att stänga jackan. Försöker rulla på rygg men snön är för djup, försöker trycka mig upp men armarna känns som stelopererade. Ett sista försök, lutar mig bakåt, tittat ner blod is, vit och snö. Kravlar mig upp på benen. Försöker tänka inte skaka, försöker tänka vart ska jag vart är jag. Huvudet dunkar. Solen är på väg ner, tittar i den riktning jag kom, spåren har snart försvunnit. Försöker ta mig ner till vattnet för att få en uppfattning om vart jag är. Snubblar till men håller mig på benen. Ett steg två steg tre steg. Benen bär dra undan en gren, ljuden fortsätter. Försöker låtsas som om det inte finns, som att jag inte hör, fokusera på något annat. Ett steg till. Is sprakar lätt, bär den, håller den, försöker gå, drar upp halsduken igen, försöker gå framåt. Vinden river, sprakar igen, 

//Elise C