Hej på er!

 

Känns ganska mottigt och omotiverande att vara i skolan just nu med den vetskap att jag antagligen förlorar min klass nästa termin. När jag för en gångs skull börjat känna mig bekväm och trivas bra med min klass. Allt fler pratar också om nästa termin vilket är helt naturligt men för mig tar det emot ännu mer. Med vetskapen att jag antagligen är tvungen att hitta på något annat. Det är lätt i detta lägge att börja klandra mig själv, att bli arg och förbannad att jag inte pluggat lite hårdare att jag inte skrev det där ordet eller att jag inte lyckades få till rätt svar på den där frågan som i mitt fall är avgörande. 

 

Hela processen känns som ett avslut vilket inte känns helt okej. Snart är jag inte heller kvar i lägenheten och vart jag då befinner mig har jag faktiskt ingen aning om. Visst gillar jag när saker händer osv men den oklarhet som råder nu är inget jag trivs med. Svårt att lägga ner min själ i denna kurs när framtiden är så oklar och osäker på så många sätt. 

 

Fick ocså intro brevet idag till nästa kurs, vilket inte gör det hela bättre! Känns med andra ord ganska omöjligt och tungt just nu. Lätt att ställa mig frågan som "varför händer detta mig?" ett svar jag antagligen inte kommer att hitta mer att bara få leva med. Visst lär jag mig något osv men just denna lärdom är inte den mest positiva av sitt slag. 

 

Fan säger jag bara! Jag vill ta mig framåt och när det väl börjar klicka och jag börjar hitta tekniken och hur jag ska gå tillväga tar det stopp. Inte helt ristat i sten och jag ska fortfarande försöka förändra det hela men känns ganska omöjligt i dagens läge, men ja inget är omöjligt tills det motsatta har bevisats!