Hej!

 

Ja när en del barriärer har legat och skavt under en längre period och när det väl släpper hoppades jag på att det skulle underlätta saker och ting. Kort och gott trodde jag ja. Som att avfyra ett skott och glöma bort rekylen. Dock inte lika uppenbart i början men blir allt tydligare, och varför står som skrivet i pannan.  Hur jag ska hantera det hela har jag numera ingen aning om. Känns ganska misslyckad, ett trappsteg jag trodde var klart en hylla jag lämnat kvar bakom mig men som plötsligt bara finns där igen utan att varken bett eller hoppats på den. Antagligen en av livets underbara påhitt som på något sätt lyckats förfölja mig. 

 

Något annat som blir en allt större del av mitt vardagliga liv är Gitarren, Har sedan Östersund en gitarr med fem strängar. Jag har även en skräp gitarr med fyra strängar och sedan en svart elgitarr med alla strängar men utan förstärkare och förstående grannar. När min bror bestämde sig för att sälja sin gamla gitarr fick den följa hem till mig och bli min. En snygg rödfärgad Ibanez som jag redan för många år sedan fann trevlig att spela på. Förutom de gitarrer jag numera har i min ägo vilket är fyra stycken efter att ha sålt av en av dem finns det fortfarande fem andra gitarrer så tillsammans har vi 9 gitarrer och tre personer som spelar gitarr. Haha ja lite väl många kanske men ibland vill man spela stålsträngad ibland nylon och väldigt auktustiskt och ibland med lite mer el för att verkligen sätta el i tillvaron. 

 

Boendes i stan på 24 inte så många kvadrat är det bara en aukustisk stålsträngad gitarr som fungerar här. Jag har misstankar om att grannarna möjligen hör den också men ja så länge jag inte sitter och spelar mitt i natten borde det vara okej. Annars lyssnar jag för det mesta på musik hela tiden om det inte är i ett par lurar så från högtalarna på datan. 

 

Med andra ord kretsar den mesta av min vardag runt musik. Något som får mig att fokusera på annat släppa de dagliga och bara vara här och nu. Slå på rätt strängar, hålla rätt grepp komma åt varje sträng och få det att flytta på som om jag inte gjort annat. Just nu är jag minst sagt ringrostig men med gurran nära till hands hoppas jag på att kunna träna upp mig igen. För att både köra i hundra åttio men också i ett lungt tempo. 

 

Om jag nu skulle få för mig att skaffa en till skulle definitivt en 12 strängad gitarr stå högst upp på listan, otroligt skön att spela och otroligt fint ljud med tolv klingande strängar. Ett riktigt hästjobb att stränga om och stämma men men en del av det hela :)