Hej!

 

För eller senare kommer de stunder då jag börjar ifrågasätta vad jag håller på mig. Som att försöka skära av repet med en slö kniv som håller mig tillbaka och håller mig från att kunna göra det jag vet att jag brinner för och verkligen vill göra. Stundtals så förbannat frustrerande! Kanske ska försöka leta upp en katana och få av repet som håller mig tillbaka. 

 

Lite lätt irriterande när det som mer räknas som en fritids kurs är det som verkligen triggar en och det jag faktiskt på riktigt pluggar känns mer som en börda. Jaja fem veckor kvar på denna termin och då har ändå detta kommit väldigt långt fram under terminen. Alltså den stund då jag ifrågasätter vad jag håller på med. 

 

Kanske att sätta ihop ett eget program är det mest relevanta för min del egentligen. Att försöka läsa 90 hp i miljövetenskap och sedan läsa sociologi/psykologi/Miljöbalken (MB) /Miljö konsekvens beskrivning (MKB) och lagstiftning inom EU eller dyl. Då skulle jag antagligen få med vad jag vill få med i en vettig utbildning för mig för att kunna jobba med det som känns kul och relevant för mig. Ämnena insatta i en kontext är heller inte så sjukt långt ifrån varandra även om de känns som ganska brett skiljda områden eller ämnen är det ganska relavant att veta hur människor fungerar i grupp och själv för att kunna påverka dem på ett önskvärt sätt. 

 

Att en inte kan försöka övertala någon om något med begrepp eller på en nivå de inte känner till eller förstår. Eller på ett sätt de inte är motagliga förr. 

 

Stundtals känns det som om jag blir tokig på de alla system och instanser som finns i samhället när det kommer till utbildnings former regler och konstruktioner. Som att jag på många sätt inte passar in. Men per automatik slängs in i ett fack på många plan för att jag gjort en del val längs vägen för att bli ännu mer påläst och få ännu mer kunskap inom områden jag verkligen vill lära mig mer inom.

 

Det är tufft att hålla motivationen på topp när det känns som om jag blir kvävd av de tunga och stora strukturerna för hur stigen är konstruerad och ser ut.  

 

VIll jag verkligen gå samma stig som tusentals inom mig konstatera samma saker och dra samma slutsatser men med mitt namn på pappret istället för någon annans? Ibland känns det lite som det. Ganska tröttsamt. När en försöker hitta ny kunskap och istället för att bli motiverad byggs in i strukturen som mer tar död än att motivera. 

 

Ha re så bra!

 

//Elise C