...

Hela alltihopa, min verklighet känns så otroligt overkllig

Frågorna blir allt fler 

Svaren tryter och blir allt färre

Är det meningen att jag ska förstå

Är det meningen att jag ska fatta

Min verklighet ter sig på ett sätt jag inte känner igen

 

Är han bara kylig 

Är hon bara konstig

Är den bara för många mil bort 

Vad är det som händer

Vad ska jag ta mig till 

 

Försöker 

andas

Försöker

känna efter

försöker 

ta nästa steg 

Leva mig in, tänka

Lyfta, låt mig själv segla 

 

Utan taggtråd som drar mig ner

 

Det brukar lösa sig och förr eller senare kanske det gör det

Jag saknar Ön 

den plats där jag kan känna mig på riktigt 

Där det inte finns några begränsningar

Där ingen kan hålla mig tilbaka 

Ditt jag kan ta med de som betyder

Där jag kan glömma bort de som bygger murar 

Bygger upp sånt som jag inte förstår

 

 

 

Ett försök att sätta ord på vad jag inte förstår ännu mindre fattar... 

 

// Elise C

Hej på er!

 

Sitter just nu på jobbet och jobbar ett vaket nattpass. Jobbade vaken natt för 2 helger sedan. Denna natt har en så länge varit ganska intensiv men nu har är det återigen lungt. Jobbar i skrivande stund på ett pm för min C - uppsats. 

 

Förutom att hitta en funktionell struktur och bra frågeställningar är också utmaningen just nu att hitta en handledare för mig i mitt skrivande. Har tidigare blivit tipsad om vilka personer utifrån mitt valda ämne som skulle kunna vara aktuella. Dock har jag en så länge inte riktigt hittat vad jag söker. Dock har jag lyckats identifiera vilket område en möjlig handledare bör ha som fokus för att det ska bli en bra matchning och fungera bra genom arbetet. 

 

Ser väldigt mycket fram emot att lägga ner tid och energi på skrivande och sökande av information, fakta och att bygga min uppsats. Uppsatser och rapporter passar mig så sjukt mycket bättre än salstentor som så ofta nästan uteslutande gör att jag måste fokusera på att försöka stressa ner samtidigt som jag försöker lära mig innehållet för den kurs vi går igenom och ska ha tenta i. Inte alltid en funktionell kombination med andra ord. 

 

Just nu är det 4,5 h kvar innan jag slutar och jag får dra mig hemmåt och sova några timmar och sedan dra mig iväg mot plugget och ytterligare en vecka av studier och allt annat som ska hinnas med innan det bär av till andra sidan atlanten. 

 

Hej på er!

 

Känns ganska mottigt och omotiverande att vara i skolan just nu med den vetskap att jag antagligen förlorar min klass nästa termin. När jag för en gångs skull börjat känna mig bekväm och trivas bra med min klass. Allt fler pratar också om nästa termin vilket är helt naturligt men för mig tar det emot ännu mer. Med vetskapen att jag antagligen är tvungen att hitta på något annat. Det är lätt i detta lägge att börja klandra mig själv, att bli arg och förbannad att jag inte pluggat lite hårdare att jag inte skrev det där ordet eller att jag inte lyckades få till rätt svar på den där frågan som i mitt fall är avgörande. 

 

Hela processen känns som ett avslut vilket inte känns helt okej. Snart är jag inte heller kvar i lägenheten och vart jag då befinner mig har jag faktiskt ingen aning om. Visst gillar jag när saker händer osv men den oklarhet som råder nu är inget jag trivs med. Svårt att lägga ner min själ i denna kurs när framtiden är så oklar och osäker på så många sätt. 

 

Fick ocså intro brevet idag till nästa kurs, vilket inte gör det hela bättre! Känns med andra ord ganska omöjligt och tungt just nu. Lätt att ställa mig frågan som "varför händer detta mig?" ett svar jag antagligen inte kommer att hitta mer att bara få leva med. Visst lär jag mig något osv men just denna lärdom är inte den mest positiva av sitt slag. 

 

Fan säger jag bara! Jag vill ta mig framåt och när det väl börjar klicka och jag börjar hitta tekniken och hur jag ska gå tillväga tar det stopp. Inte helt ristat i sten och jag ska fortfarande försöka förändra det hela men känns ganska omöjligt i dagens läge, men ja inget är omöjligt tills det motsatta har bevisats! 

 

Hej på er!

 

Livet kan te sig ganska oförutsägbart, motgångar kommer sällan ensamma sägs det. Och när en dör stängs öppnas nya. Ordspråken är många. Jag trodde att jag hade kontroll och koll på situationen men under de senaste dagarna har jag fått det motbevisat många gånger. Med en plan framåt och förhoppningar svängde vägen på tok för tidigt. I dagens läge ser mycket ovisst ut. Jag vet inte längre vart jag kommer bo, om jag kommer att plugga och vad samt jobb osv. Mycket står just nu och svajar och kör sitt egna race. 

 

På ett sätt försöker jag se det hela positivt se på nya och andra möjligheter men det är också svårt att inte påminnas om hur oklart allting är inför nästa år. Jag saknar lite tryggheten i att i alla fall ha en utbildning att ta mig igenom en bestämt plan och en vardag som jag kommit att känna igen genom åren. Det är kanske farligt att bli för bekväm. Samtidigt känns det udda att hela mitt nästa år står och svajar på grund av 2 poäng som jag inte lyckades skrapa ihop... 

 

Även om saker och ting känns tufft försöker jag se en bra mening i allt som händer, att det som händer också ger mig lärdomar och erfarenheter. 

 

Jag vill finna trygghet och någon typ av stabil stig att gå på som gärna får svänga och kröka men helst inte helt försvinna som jag upplever att den gjort lite nu. 

 

Idag har jag minst sagt varit ostabil har kännt mig ganska svimfärdig samtidigt som jag inte riktigt lyckats äta något vettigt pga illamående. Antar att de som händer runtomkring har en stor bidragande effekt till det hela. 

 

Om bara ca 10 dagar lämnar jag alla oklarheter och min vardag och dra iväg till andra breddgrader vilket känns otroligt skönt samtidigt som det också sätter en del press på mig att ordna det som ska ordnas på väldigt kort tid. Då jag minst sagt har mycket inplanerat och inbokat. 

 

Saknar min nisse just nu en aning men ändå skönt att nisse inte är mer än ett samtal bort. Otroligt skönt måste jag säga! Saknar lugnet och den plats jag trivs så fantastiskt bra på, just nu vet jag varken in eller ut. Dock vet jag inte om jag måste börja röra på mig ännu. Utan bara lägga mig i soffan med en stor mysig filt och dra igång en film för att inte tänka på verkligheten känns också som ett godkännt alternativ som jag för stunden kan trivas ganska bra med. 

 

Hej på er!!

 

Har varit en ganska omtumlande dag! första morgonen av att vakna själv utan sällskap. FIck i alla fall många timmars sömn vilket var otroligt skönt! Dock tycker jag att mitt sällskap är lite väl långt bort... med andra ord som vanligt! Vistelsen i Östersund och Jämtland i helgen har verkligen tänt elden igen om att en dag flytta tillbaka. 

 

Blev väldigt snabba och hastiga beslut när jag flyttade därifrån, var otroligt skönt att komma upp igen, trivs så sjukt bra där uppe. Lugnet och gott sällskap gjorde helgen ganska magisk!! 

 

Det har inte riktigt gott som jag hoppades när det kommer till mina studier vilket jag fick reda på någon dag innan vi åkte till Jämtland. Som tur var fick jag sällskap redan samma dag så resultatet har inte påverkat mig alltför mycket vilket varit skönt. Detta innebär dock att kommande termin är väldigt oviss. Hur det blir har jag ingen aning om i dagens läge. Vilket känns ganska jobbigt. Har en tenta under morgondagen som jag inte alls är förberedd för men efter att dagens studier kännts roliga så ser jag fram emot omtentan i Januari. Jag har lärt mig att hantera stressen som blivit otroligt jobbig kring salstentor på ett betydligt bättre sätt än tidigare vilket är bra!

 

Ne nu sova så att jag i alla fall kan preppa inför Januari med morgondagens tenta! Med lite tur får jag ett inte lika omöjligt svar tillbaka imorgon. Dock återstår det att se. Som en brukar säga om en dörr "stängs" öppnar sig alltid nya. Har redan nu funnit andra alternativa, funktionella steg att gå vilket känns väldigt bra även om min tidsplan inte riktigt kan bli densamma!